Vi arbetar utifrån system- och anknytningsteori på KASAM familjehemsvård.

Systemteori
Vi ser psykologiska processer som cirkulära istället för linjära. Inom systemteorin ser man individen som starkt påverkad av processerna inom familjen. Systemteori stipulerar att en individs beteende har en specifik funktion inom gruppen/familjen, t.ex. att upprätta hålla jämvikt och förutsägbarhet, trots att detta kan ha en destruktiv verkan för individen själv. På så sätt kan familjen runt ett till exempel utagerande barn på olika sätt agera för att upprätta beteendet, samt på olika sätt motverka att ”jämvikten” inom systemet rubbas.”

Eresund och Wrangsjö (2008) beskriver systemteorin tillämpad på barn på detta sätt:

”Ett grundläggande perspektiv på barns beteendeproblem utgår från samspel. Det handlar inte bara om samspel mellan barnet och en annan person, utan om samspel i vidgade cirklar i gruppen mamma-pappa-barn, inom familjen, inom släkt och vänkrets och inom de övriga grupper som barnet är inlemmat i. För att hantera detta vidgade perspektiv krävs synsätt som går utöver vad som sker inom individen eller mellan två individer. Ett sådant synsätt är systemteori. Systemteori handlar om hur interaktionen mellan olika delar/komponenter bildar mönster, som ger information som förmedlar något utöver summan av informationen om systemets delar. Förändring i systemets delar påverkar systemets helhet via interaktionen mellan delarna (s. 105).

Referens: Eresund, P. & Wrangsjö, B. (2008). Att förstå, bemöta och behandla bråkiga barn.  Polen: Studentlitteratur.

Anknytningsteori
Anknytningsteorin utgår ifrån nära och känslomässiga relationer samt deras betydelse för individens utveckling. Anknytningsteorin myntades av John Bowlby och därefter Mary Ainsworth, som i 40 år samarbetade för att undersöka anknytningens koppling till social och emotionell utveckling hos barn. Bowlby menade att alla barn, redan från födseln, har behov som de själva inte kan tillgodose. Dessa behov behövs tillgodoses av andra för att barnet skall överleva, varvid barnet från födseln utrustats med vissa beteendesystem som syftar till att ge dem den omvårdnad de behöver. Som exempel att nyfödda barn skriker när de är hungriga, att små barn använder sig av kroppsspråk och leenden för att få vuxnas uppmärksamhet men framför allt barnets förmåga att anpassa sig till olika typer av omhändertagande då de själva inte väljer vilken miljö de befinner sig i. För att överleva lär sig barnet tidigt att knyta an till en eller flera personer, för att på så vis få sina behov tillgodosedda. För att ett barn skall överleva räcker dock inte att barnet har utvecklat sina beteendesystem – det krävs också att det finns en person i dess närhet som reagerar på beteendet (barnet skriker – barnet får mat av omsorgspersonen). Det goda föräldraskapet ställer alltså krav på föräldern. Föräldern måste ha förmåga till att uppmärksamma, tolka och besvara de signaler som barnet sänder ut.

KASAM familjehemsvård kommer i juni 2020 vara färdigutbildade i ABC – Attachment and Biobehavioral Catch-Up, en evidensbaserad intervention för barn mellan 6-24 månader som upplevt tidiga omsorgsbrister. ABC syftar till att främja en trygg anknytning för barnet samt öka barnets förmåga till reglering av sitt beteende, känslor och fysiologi. KASAM familjehemsvård kommer vara en av de första utbildade i Sverige och ABC är en av få metoder i Sverige som SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) bedömt har evidens.